Vättern i mitt hjärta

Vi har precis tagit upp kräftburarna som vi hade på Vätterns botten över natten, Det är varmt för att vara tidigt på morgonen, men det försvinner fort i en behaglig vind när vi kör snabbare med båten. När vi sedan stannar för att meta, lutar jag mig tillbaka och blir sömnig av vattnets vaggande. Kanske för att jag låg i en vagga när jag var liten. Jag hör hur det kluckar vatten under båten, en trygg lugn stämning flyter över mig tills mamma utbrister i ett skrik. Jag öppnar ögonen och ser en fisk högt upp i det blå och inte nere i djupet. Det skvätter i mitt ansikte, jag hör ett dunk.

Jag hoppar i land för vi är framme på en ö.